London 2009
Hemma igen från helvetes resan. Detta var nog det sämsta val jag någonsin gjort. Åker dit, inget duger. Frustrationen stiger för var minut som går och aldrig, aldrig förr har jag längtat hem från staden London. Det däremot gjorde jag minst sagt nu. Till mina egna val, min egen tillvaro.
Men hur bra är nu det på en skala. Var så förbannad idag så det var ju förbestämt att vad som hände ikväll skulle vara äckligt och skamfullt. Nu ryker det av min ånger runt om mig. Fan.
Jag säger att jag är arg när jag egentligen är frustrerad. Egentligen vill jag bara väl, men det erkänner jag inte. När jag märker hur osynlig jag fortfarande är i deras ögon inser jag att jag inte alls känner något av det. Vad som känns är sorg, ledsamhet, ensamhet. Jag exploderar innifrån och ut. Allt sinar ur ögongliperna på en flygplans toalett. Jag ville verkligen inte, men varför inte.
Fick ju ingen cigg, och resten brydde sig helt enkelt inte..
Men hur bra är nu det på en skala. Var så förbannad idag så det var ju förbestämt att vad som hände ikväll skulle vara äckligt och skamfullt. Nu ryker det av min ånger runt om mig. Fan.
Jag säger att jag är arg när jag egentligen är frustrerad. Egentligen vill jag bara väl, men det erkänner jag inte. När jag märker hur osynlig jag fortfarande är i deras ögon inser jag att jag inte alls känner något av det. Vad som känns är sorg, ledsamhet, ensamhet. Jag exploderar innifrån och ut. Allt sinar ur ögongliperna på en flygplans toalett. Jag ville verkligen inte, men varför inte.
Fick ju ingen cigg, och resten brydde sig helt enkelt inte..
Kommentarer
Trackback