lögn eller lögnare?
Finns det accepterade lögner?
Det är ju alla uttalande som undanhåller information så skillnaden borde inte finnas där. Några säger att det är avsikten som gör skillnaden men jag håller inte med. Alla lögner sägs för att man vill skona någon annans känslor men de gör ändå lika ont, de orsakar samma smärta när sanningen kommer fram. Och är det inte så att lögnaren alltid har samma skuldkänslor oavsett lögnen?
Eller är det bara jag som överdriver. Klart inte. En attack är en attack, ett bråk är ett bråk. Saker som man kan lämna bakom sig, men en lögnare vet alltid hur man ljuger. Precis som en missbrukare alltid kommer minnas hur enkelt det var att hitta på en lögn. Lika lätt som att dra en lina eller spy upp en kräkning.
Kräkning, kränkning. Sak samma. Det är allt lögner. Det är bara lögner i en värld som man försöker få att framstå som en sanning.
Inget är sant och allt är falskt. Du kan inte lita på någon och minst av allt dig själv. Varför säger jag så? Jo, därför att du kan aldrig vara riktigt säker på vart du har dina gränser, hur långt du kan gå i olika situationer.
Du känner ingen och minst av allt dig själv.
Det är ju alla uttalande som undanhåller information så skillnaden borde inte finnas där. Några säger att det är avsikten som gör skillnaden men jag håller inte med. Alla lögner sägs för att man vill skona någon annans känslor men de gör ändå lika ont, de orsakar samma smärta när sanningen kommer fram. Och är det inte så att lögnaren alltid har samma skuldkänslor oavsett lögnen?
Eller är det bara jag som överdriver. Klart inte. En attack är en attack, ett bråk är ett bråk. Saker som man kan lämna bakom sig, men en lögnare vet alltid hur man ljuger. Precis som en missbrukare alltid kommer minnas hur enkelt det var att hitta på en lögn. Lika lätt som att dra en lina eller spy upp en kräkning.
Kräkning, kränkning. Sak samma. Det är allt lögner. Det är bara lögner i en värld som man försöker få att framstå som en sanning.
Inget är sant och allt är falskt. Du kan inte lita på någon och minst av allt dig själv. Varför säger jag så? Jo, därför att du kan aldrig vara riktigt säker på vart du har dina gränser, hur långt du kan gå i olika situationer.
Du känner ingen och minst av allt dig själv.
Kommentarer
Trackback