Destro.
Sitter i en liten 90-säng. En pojkvän ligger med ryggen mot mig, jag kan känna ilskan och sorgen som han försöker hålla ifrån mig. Själv är jag vänd åt andra hållet, den första harry potter filmen. Den är neutral, den är trygg.
Jag är inte rädd. Bara realistisk. Och kanske lite neurotisk..
Han ber om en paus, jag säger nej. Behåll mig eller åk hem. För jag kommer inte vänta, inte i fem minuter till. Istället för att låta honom svara kämpar jag mig loss, tar en cigg.. springer ut.
Klockan är halv 2 på morgonen. Söndag. Kylan biter sig fast i mina kinder men istället för att tända ciggen går jag runt stenmuren. Böjer mig fram och spyr upp alla känslor som jag egentligen inte vill känna.
Väl inne i värmen igen, slutar vi prata. Allt som finns kvar är att vara fysiskt agressiva mot varandra. Hela natten, tills sängen inte längre går att vistas i.
Jag har blivit destruktiv på en helt ny nivå..
Men jag stoppar det inte.
Jag är inte rädd. Bara realistisk. Och kanske lite neurotisk..
Han ber om en paus, jag säger nej. Behåll mig eller åk hem. För jag kommer inte vänta, inte i fem minuter till. Istället för att låta honom svara kämpar jag mig loss, tar en cigg.. springer ut.
Klockan är halv 2 på morgonen. Söndag. Kylan biter sig fast i mina kinder men istället för att tända ciggen går jag runt stenmuren. Böjer mig fram och spyr upp alla känslor som jag egentligen inte vill känna.
Väl inne i värmen igen, slutar vi prata. Allt som finns kvar är att vara fysiskt agressiva mot varandra. Hela natten, tills sängen inte längre går att vistas i.
Jag har blivit destruktiv på en helt ny nivå..
Men jag stoppar det inte.
Kommentarer
Trackback