Johanna-Sofie

Idag kom jag på något.

Något som jag vill dela med mig. Jag är kär. Bara inte i den som jag borde vara kär i. Jag är kär i en annan som jag inte ser någon framtid med. Men jag trånar inte. Bara njuter av känslan som jag så länge sagt att jag vill ha tillbaka. Så varför borde jag inte njuta? Jag fick ju det viktigaste som jag ville ha?

Så många andra borde göra detsamma. Se det man har och le utifrån det, inte leta efter det försvunna och gråta över det. Jag har kärlek sen förr och jag har kärlek nu. Bara inte alltid från de som jag borde, och vill ha det ifrån. So what?

Jag vill vara självständig. Är inte detta det viktigaste steget? Strunta i karriär och vardag, jag vill kunna känna vad jag känner och leva utifrån det. Jag är kär. Och jag utnyttjar det för att må bra igen.

Om det gör mig till en falsk människa, so be it. Jag tänker inte skryta för omgivningen, bara leva.
För det var så längesen, eller det känns så även om verkligheten kanske säger annorlunda.

En dag kommer jag få veta om alla dessa tankar var helt fel, och att jag lurade in mig själv på en väg fylld av egengjord vånda. Men idag.. idag så är jag glad över mina tankar. Jag är glad av min känsla.

Testa det! Det kanske funkar..