Dimman:

nu är jag tillbaka.
tillbaka i stadiet som depressiv sjukling.
jag bryr mig inte.
detta är vad jag behöver känna.

ögonen svider och tårarna forsar utan kraft ner och
inget känns längre för hela jag är som bedövad.

jag sväljer tabletterna som lämnar torra märken
i halsen. överdoserar.
vinet svider sedan där när det åker ner samma
väg. jag vill komma bort.

komma tillbaka till min värld.
tillbaka till vildmarken.

nu ska jag röka mina sista cigaretter och fortsätta
läsa dagboken av kvinnan som tog sitt liv vid 21års ålder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback