mörkrets ihåliga rum.



Det omsluter mig som det aldrig gjort förut. Nej, jag varken faller eller snurrar. Allt som händer är att luften kring min själ blir tunnare och tunnare. Något i mitt hjärta säger att nu får jag inte mer. Det finns någon bättre och du är sjuk.

Någon stryper mig bara för att se mig lida. Jag ser allt jag inte vill ska hända ta över verkligheten. Världarna korsas och jag vet inte längre vilken som är verklig. Allt jag vet är att jag lever i båda. Jag lider i båda. Gråter på insidan. Skär utanpå och röken går hela tiden rakt igenom.

Det omsluter mig. Varenda tanke är på detta, är på hur fel det blir när jag försöker göra det rätt. Hitta mig själv i någon annan. Sanningen kommer smygandes, jag är redan mig själv och jag är inte mer än detta. Förtjänar att ensam rota i mörkret. Förbannad bort från all sympati som jag inte ville ha från början men helt plötsligt behöver för att överleva.

Vad händer om sanningen är sann? Hur slutar då världen, och vilken värld kommer bli verklig?
Inga svar.. bara tomrum.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback