jag har rätten, även om jag inte vill erkänna vad som egentligen pågår.

Ofta har jag svårt att erkänna vad som egentligen händer runt om, och inuti mig. Oftast enkla saker, som att nu är det jobbigt, jag är ensam ikv, eller att jag tog faktiskt skada av smällen. Samtidigt som jag inte vill erkänna att dessa tankar existerar vill jag, eller rättare sagt, jag måste ha hjälp att komma över och vidare.

Det är ett stort hinder. Sanningen om den egna individen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback