12.37.58
Klickar i ruta efter ruta, svär när jag inte kan fullfölja alla sjuka tankar utan istället framställer de som andra tycker är bra som det självklara valet. Blir likväl förbannad för detta som jag blir stolt, driven och ..lugn?
Ibland kan man undra över vilken jävla läggning eller motivation man egentligen har med så många bollar i luften som bara passerar på nedvägen. Att börja men aldrig avsluta, det har hänt alldeles för många gånger.
Men så länge man inte går under, utan vaknar nästa morgon med. Då måste det kunna klassas som lugn.
Om man bara hade haft den turen att kunna vakna lugn och inte skräckslagen. Ett privilegium som så många tar för givet. Att vakna utvilad och inte dränkt i svett och tårar. Mår illa efter alla ångest-cigg till sist. Men vad finns där att göra om inte hitta nya bollar att kasta upp.
Även om de också kommer hamna på marken med luften bortspräng.
Ibland kan man undra över vilken jävla läggning eller motivation man egentligen har med så många bollar i luften som bara passerar på nedvägen. Att börja men aldrig avsluta, det har hänt alldeles för många gånger.
Men så länge man inte går under, utan vaknar nästa morgon med. Då måste det kunna klassas som lugn.
Om man bara hade haft den turen att kunna vakna lugn och inte skräckslagen. Ett privilegium som så många tar för givet. Att vakna utvilad och inte dränkt i svett och tårar. Mår illa efter alla ångest-cigg till sist. Men vad finns där att göra om inte hitta nya bollar att kasta upp.
Även om de också kommer hamna på marken med luften bortspräng.
Kommentarer
Trackback