wrong or right.. left or perfect..

Ler utan anledning.
Ansvaret bara försvann.

Utan identitet står hon vid fönstret utan att önska sig bort. Iallafall inte bort från sig själv längre. På någon vänster så omfamnar hon sig själv, känner revbenen och ryggens konkreta natur. En gammal vana och en ny älskare, allt på samma gång. Snön hör till på något oundvikligt sätt. Inget kräver längre en förklaring.

Att fundera är inte längre en uppenbar handling utan mer ett extra tidsfördriv som inte dyker upp. Finns kanske inga tankar kvar att tänka, endast att säga högt och göras till verklighet. "Hej, jag finns och jag står här". Något i den andan.

Vissa springer, och några ser på. Hon vänder bara ryggen till, för hon har större saker på G. Saker som alla vet om men inte tar någon notis om. Skönt och förnedrande på samma gång. Alla motsatser i världen samlas i ett hörn och görs till verklighet. Allt på samma gång.

Leendet finns kvar.
Men inte hon.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback